Plus på stickan!

Idag är det 1år sedan vi plussade. Jag kommer ihåg det som om det vore igår. Vi hade det på känn eftersom min mens var sen men vi hade trott det förut så vågade inte hoppas på för mycket. Vi åkte iallefall och köpte två tester men bestämde oss för att vi inte skulle ta dem förens på måndag morgon eftersom dem rekommenderar att mäta med morgonurinen. Detta var på lördagen vi bestämde det för då hade de gått så pass många dagar så då skulle de säkert visa om de var positivit men när jag vaknade på söndagsmorgonen klockan 7 så kunde jag inte hålla mig. Jag tänkte vi köpte ju ändå två jag kan lika väl testa idag också. Skulle de visa negativ så testar jag imorgon också inte mer med det. Plus också att båda skulle jobba på måndagen så då skulle de bara bli att

-åh jag är gravid!!! jippi!! hejdå nu går jag till jobbet.

Nää.. Så jag tog det lite snabbt där på söndagsmorgonen, hubbe låg och sov och hade inte ens märkt att jag hade gått upp. Det står att man ska vänta 3 minuter innan resultat. Det tog inte ens 1 minuter innan det stod gravid. Sen kom det upp 1-2 veckor.

Alltså mitt hjärta! Jag har aldrig blivit så glad och rädd på samma gång. Jag stod där i badrummet och tänkte att det kan inte vara sant. Ska jag få bli mamma? Hur ska jag kunna bli en mamma? Nej det kan inte vara sant.. Kollar på testet igen. Jo det är sant. Går in lite försiktigt till hubbe och puttar på honom. Han vaknar inte, puttar liiite hårdare, han vaknar inte. KNUFFAR honom – han vaknar. Jag säger du ska bli pappa var på han svarar – Va jag var precis i en lastbil så kommer du här och knuffas vad säger du??

Och jag säger – Snälla vakna till du ska bli pappa!! och så visar jag honom testet. Vi sitter där i sängen ett tag och tittar på varandra. Ingen av oss vet riktigt vad vi ska säga. Vi kramas, säger att vi älskar varandra. Äntligen gravida! Äntligen ska vi få bli föräldrar lyckan är total!