Vårat hjärta, våran bebis, våran skatt, våran älskling. Du är de bäst som hänt oss. Att du redan har funnit hos oss i tre månader är helt otroligt. Man har alltid hört människor som har barn säga att du har inte känt kärlek förens du har fått känna på kärleken du har till ditt barn. Det är sant, kärleken är helt otroligt man vet inte vad man ska göra av all kärlek. Man vill bara gosa, puss, krama, snosa in sig i hennes hud. Det är sjukt hur man kan älska sina barn så mycket. Från första stund kände jag att jag skulle göra vad som helst för min Alicia. Jag tror att jag pratar för både mig och hubbe när jag säger att från det att hon kom så kommer hubbe alltid komma tvåa för mig och jag alltid komma tvåa för honom. Hon går före allt, spelar ingen roll vad de gäller ALICIA framför ALLT. Absolut ingen konstigt med det enligt mig kan tänka mig att de nog är så för alla, Eller har jag fel? Är det bara jag som känner så? Har faktiskt inte ens frågat hubbe om han känner så också det var bara en självklarhet kände jag. Får gå och fråga honom hur mycket han älskar vårat barn, vem som är viktigast Alicia eller jag? Konstig känsla dedär att jag vill att han ska säga att han bryr sig mer om en annan människa än om mig. Jaja de är ännu en sak som händer när man får barn helt enkelt.
Vem är våran lilla älskling nu då? Det var egentligen det jag skulle skriva om tänkte jag ,den där texten här över den kom bara till som lite extra.
Alicia ”hemligt hemligt” Källerholm heter hon än så länge. Vi bestämde innan hon föddes att inte avslöja hennes mellannamn förens på dopet, konstigt enligt vissa, irriterande enligt vissa, vi tycker bara det är kul. Dopet är den 19 November så snart ska ni få veta hennes fullständiga namn, Men iallefall, hon vägde 3440g och var 51cm lång när hon föddes och alldeles alldeles perfekt. Hon är en helt underbar liten bebis kanske bara för att hon är min men faktiskt hon är underbar! Hon är en pigg och glad liten tjej. Senast vi var på bvc så vägde hon 5600g ocgvar 61cm så växer det gör hon. Ni kommer att få följa med hennes utveckling här i bloggen är tanken. Hon kommer snart börja skratta det är verkligen på gång, just nu ler hon ”bara”. Hon har skrattat en gång, åt Alex, jag hörde det bara på avstånd. Men gud mitt hjärta, då börjde jag nästan gråta bara för det var så fint! Men snart snart snart kommer de där skrattet då ska ni få en film på det för det kommer vara de finaste skrattet i hela världen det lovar jag er.
Här är några av dem första bilderna på lillan, inte dem allra allra första för dem tänkte jag kanske visa er i inlägget där jag skriver om min förlossning om ni är sugna på att läsa om hur den gick till?
Godnatt kompisar nu ska vi sova vi hörs imorgon. Kraaam!!
Senaste kommentarer